89: Evertsberg skrämmer skiten ur mig

Få saker skrämmer skiten ur mig. Men ge mig tvillingarna i The Shining, en AIK-hörna på Parken i 93:e minuten eller Evertsberg och jag gör i brallan.
Ständigt detta Evertsberg. Är livrädd för det stället.
2009 var jag så trött att jag, samtidigt som jag hällde i mig blåbärssoppa, ställde mig på foten av ett betongstaket. Inte jättebra varken för vallan eller strukturen...
Och i våras hann jag knappt passera ”Bergspriset”-portalen innan jag blev intim med snön och stönade av smärta. Utan assistans av flickvän, kompisar och tillkallad sjuksyrra hade jag förmodligen legat kvar i en snödriva där än i dag.
Vad det berodde på? I ett halvår trodde jag att det rörde sig om muskulära kramper, eftersom jag till skillnad från Ronaldo inte gör 850 situps om dagen. Men boven var en annan – Enervit-tabletterna. Eftersom jag slarvade med vattenintaget drabbades jag tidigt av uttorkning och mildare krampbesvär. För att dämpa värken proppade jag i mig tablett efter tablett och hivade iväg tomma Enervit-rör i en hastighet som skulle få Di Leva att klimathotsprotestera.
Magen sade visst ifrån på sitt speciella sätt.
Och jag hamnade i Evertsberg i något som säkert motsvarade en kämpig BB-förlossning.